Bättre sent än aldrig

Fast i detta fall kanske det inte riktigt stämmer? Nåja, har tagit mig själv i kragen trots fläktproblem i datorn och tänkte visa några härliga vinterbilder för att minnas den fina snötiden vi hade innan februari bestämde sig för att inkräkta med plusgrader.

Först och främst tänker man väl att på vintern finns det väl inte så mycket växter och blommor att fota? Jodå! Det finns hur många vackra fröställningar som helst, om man bara kollar lite närmare! De ser kanske bruna och grå och träliga ut, men det finns så många små detaljer. Lägg lite frost på det så blir de ännu vackrare!

Annars kanske det är lite kalt på växtfronten får jag ju erkänna... Även många av fåglarna har ju flytt söderut till värmen men något som är lite extra charmigt med Norrköping är Strömmen. Detta vattendrag är öppet hela vintern och därmed så dras de vattenberoende fåglar som finns kvar till Strömmen när det blir sådan köldknäpp som det blev i januari! Med minus 13-15 grader överlag så frös till och med många av strandkanterna i Strömmen och det bet rejält i kinderna när man var ute och red. En stackars fisk klarade inte frosten särskilt bra... såg att kråkorna även åt på något på en isfläck mitt i Strömmen men var osäker på om det var en fisk till eller en död fågel.

Fryst fisk någon?

Många av fåglarna som jag såg under vintern är ju även vanliga under hela året, som gräsand och skrattmås.

Gräsandhona som tvättar sig i kylan

En flygande gräsand och en simmande knipa

Skrattmås i vinterdräkt har ju inte det svarta huvudet utan bara en svart prick bakom ögat. Den röda näbben är ganska tydlig skillnad mot fiskmåsens och trutens gulare.

Skrattmås i vinterdräkt

Sothönan ser man även vanligen i Strömmen men såhär i frystider såg jag första gången sothönan på land (nåja, det är väl på vatten egentligen eftersom den sprang på isen). Fick även mycket roligare och bättre närbilder på sothönor än jag fått förr.

Fantastiska isformationer!

Lägga iordning fjädrarna

Jag undrar verkligen vilken mat som den hittar PÅ ISEN?

Andra saker man kan göra på isen är ju att sova...

Det är tröttsamt att vara svan

En hel knölsvansfamiljen bestämde sig även för att besöka Strömmen

Adulta är vita, ungarna är gråa

Vanliga besökare är knipa, vigg och även storskrake. Dessa kan ju orsaka vissa problem i alla fall på avstånd då hanarna är svartvita hos alla arterna. Nedan till vänster är den största av dom, en storskrake. Den är väldigt vit, ligger lågt i vattnet och har en mycket lång och smal näbb. I mitten är viggen, som är den svartaste med ljus (blå) näbb. Obs att denna är mycket lik bergand, vilket är en art jag inte har sett än men som ska vara ljusgråaktig på ryggen. Längs till vänster är knipan som är lite mer vit än viggen och har en karaktäristisk vit fläck på kinden. Den har också lite av en tjurnacke och ger ett bastant intryck. Kniporna gillar att hålla sig mitt i vattendraget och drar sig ofta undan när man kommer närmare. Alla dessa är dykänder som gillar att försvinna under ytan när man kommer och stör.



Just storskraken fick jag några härliga bilder på när den hoppade upp på isen (någon minut senare blev den lite väl tung och isbiten sprack och gled ner i vattnet med fågeln på).



Även sothönorna krumbuktade sig lite i kylan.

Ett lite ovanligare fynd i just Strömmen var snatterandshanen som jag har sett flera gånger. Han verkar hänga ihop med ett gäng gräsänder och trivas bra. Jag gillar snatterandens färg - kanske mest för jag har haft en supersöt kanin i exakt samma flintgråa nyans. Han hette Garion. Ja, jag är lite fantasynörd också. (guldstjärna till den som kan identifiera bokserien utan att googla)

Snatterand, hane

Det var dock inte alla fåglar som var så glada över att sällskapa med andra arter... här tror jag det är en gråtrut som är riktigt förbannad på en storskrake.

Fjädrarna flyger!

Om ni någonsin undrat hur en vigghona ser ut när hon inte ligger i vattnet, så är det så här vita de är på magen.

Vigghona som vilar på en gren i vattnet

Jag har även letat kungsfiskare i år, men ännu inte hittat någon. Istället fick jag fota gärdsmygar och storskrakehonor.

Gärdsmyg smög runt vid kungsfiskarbon

Storskrakehona vid vattenkraftverk

Och både sist och minst av artpresentationen - smådoppingen! Jag vet att någon gång frågade jag i en fågelgrupp om en bild jag tagit var på en smådopping och fick lite frustande skratt i svar... och när jag väl såg en smådopping nu i vintras förstod jag varför. Det är verkligen PYTTEsmå! Som en gräsandsunge ungefär - mycket svårt att missta. Jämförelse mellan gräsand och smådopping ser du nedan.



Och fryser då gräsandshonan om fötterna? Faktiskt inte. Fåglar har ett speciellt system där det varma blodet som strömmar ner mot fötterna möter det kalla blodet som strömmar uppåt. Det kalla blodet blir då uppvärmt av det varma och fågeln förlorar inte så mycket i kroppsvärme. Fiffigt värre.

Smådoppingen är även oerhört snabb och oftast hann jag bara se att det skvätte till så var den borta igen. Den gömde sig gärna bland grenar som hängde ner i vattnet och längs iskanterna där den snabbt kunde försvinna in i säkerhet.

Två smådoppingar och två gräsänder

Blev rejält kall om rumpan i väntan på att den skulle dyka upp här...

Hungriga var de också - egentligen är det ju en riktigt liten fisk nedan, men i jämförelse med smådoppingen är den ju lika lång!!

Hungrig smådopping

Nästa inlägg kommer vara på naturreservatet Getåravinen i Norrköping! Denna gång ska jag försöka vara lite snabbare...

Blixtsnabb!

En orm bland gärdssmygarna och rödstjärtar i flagggstången

Sommaren är nästan över och jag har knappt hunnit haft något ledigt. En vecka försvann och nu är det bara två dagar kvar tills jag jobbar ytterligare fem dagar, och sen är den bara några dagar kvar innan masterutbildningen sätter igång igen. Känner mig stressad bara jag tänker på det, så låt oss slappna av och njuta av sommaren genom några foton! Jag har tagit massor, så detta inlägg blir bara alla fåglar.

Först och främst har jag sett flera fina rödstjärtar - en hona satt precis vid grannuppgången! När man bara står meter ifrån dem så har man självfallet aldrig någon kamera redo, så då får man lagra den fina upplevelsen i huvudet istället.

Rödstjärt, hane tv och hona th

Varje förmiddag började rödstjärtshanen sjunga när jag och systern var på besök hos släktingar i småland. Första dagen i en antenn, och andra dagen i flaggstången, iförsig på avstånd men precis sådär att jag kunde stå och betrakta den från deras altan och över taket. Honan befann sig i Östergötland, på vägen till Herrebro.

Får såklart har jag varit på Herrebro! Trodde ni något annat? Jag har vadat i armhålehögt gräs för att komma ut - stigarna är nåååågot försummade. Jag har inte kommit ut på flera veckor så jag vet inte om kommunen åkte ut och fixade det som jag bad dem om. Oavsett fästingrisk och brännässlor i knävecken så var strapatsen väl värd mödan. Inom ett par minuter simmar en hel skock sothöneungar fram alldeles invid gömslet. Och förlåt, men de är ganska fula. Kanske man borde skippa talesättet "blev till en svan" och säga "blev till en sothöna" istället?

Sothöna med ungar

Till min förtjusning såg jag även en rörhöna vid två tillfällen! En första art för mig. Den låter verkligen speciellt - som den har en jäkligt illa hackhosta och sen försöker sjunga.

Rörhöna

En annan art som var en första för mig var smådoppingen, som jag pinsamt nog inte kunde identifiera fastän jag insett att det var en dopping och jag visste att det inte var någon av de andra doppingarna. Hoppades liksom på att det skulle vara något jättecoolt och inblåst från fjärran latituder. Istället var det bara en väldigt blöt och slät smådopping. Man kan tydligen enkelt identifiera den via den vita fläcken vid näsroten.

Smådopping, och en suddig sädesärla i förgrunden

Förutom smådoppingen så såg jag svarthakedoppingar hela sommaren, till och med något som jag tror är tre försök till häckning, men jag såg inga ungar när jag återvände och de var borta från sina små "sovplatser". Nedan en fin bild bara (som inkluderar en svarthakedopping), från den lilla bron mot gömslet och ut mot våtmarken.

Svarthakedopping

Förutom sothöneungarna (och några unga skrattmåsar) såg jag flera änder med ungar - mest sannolikt är väl gräsänder men jag har svårt med att identifiera andhonorna.

Andunge

En bläsandshane uppehöll sig också våtmarken och förgyllde dagen med sina mjuka färger.

Bläsand, hane

Denna sommar har jag även försökt jobba med att hitta vadare, vilket har gått lite sisådär. Men en tjusig bild fick jag till i alla fall när den landade på stolpen precis framför gömslet! De gamla staketstolparna som lämnades kvar är verkligen guld för fotografer.

Skogssnäppa

Två andra vadare roade sig vid samma ställe där jag tidigare hade fotat svarthakedoppingen, och jag tror båda dessa var skogssnäppor också. Såg även en vadare vid Leonardsberg, men där blev jag faktiskt besviken på utbudet. En skarv, denna skogssnäppa och en himla massa grågäss. Allt annat var för långt ut till och med för kikaren. Det krävs nog mer teknik och kanske är bättre att vara där under flyttsäsongen.

Skogssnäppor?

Skogssnäppa?

Lite raggiga sävsparvar gjorde också några korta uppehåll i mitt synfält under besöken.

Sävsparvar, hane th

I Leonardsberg uppvisade hämplingar lika raggiga dräkter och surmulna miner medan jag gick ut mot vattnet.

Hämplingar

En av de absoluta höjdpunkterna var de rovfåglar jag såg som hastigast när jag åkt till och från Herrebro. Tyvärr inga höjdarfoton som jag så gärna vill ha, men såväl ormvråk och havsörn gick att urskilja - och även en kärrhök! Jag reagerade direkt på att profilen var så annorlunda men fick ta till lite hjälp då jag tyckte undersidan var lite väl brokig med stora vita fläckar på konstiga ställen, men det verkar inte vara en helt ovanlig teckning hos kärrhökarna faktiskt.

Kärrhök

Sen är ju hela staden full av liv under sommaren och mina promenader längs Strömmen ger en extra dimension av fågelliv just i Norrköping. Dessa tänker jag inte säga så mycket om för ni känner nog till de flesta.

Gröngöling, en hackspett

Surmulen sädesärla, unge

Sädesärla, unge, i förgrunden och skrattmås i bakgrunden

Gråsparv, hona

Sädesärla med liten insekt i näbben

Ladusvala - fyra små ungar satt på en gren...

Ladusvala, unge och vuxen

Nötväcka

Skarvar

Trutungar

Som en liten avslutning så visar jag några bilder på grå flugsnappare - iallafall tror jag att allihop är det! Men jag har mycket svårt för denna art (jag tror andra amatörskådare håller med mig). Den kan ju även blandas ihop med t.ex. ärtsångar och honor av svartvitflugsnappare etc etc.

Grå flugsnappare? Vrinneviskogen tv och Strömmen th

Grå flugsnappare, faktiskt en uppfluffad vuxen

Och nu - det utlovade! De superförbannade gärdsmygarna som pep sådant i hasselsnår i Vrinnevi att jag lockades dit. Också koltrastarna gjorde en högljudd paus där och inte förrän jag kom hem och studerade fotona (och kliade på alla nya myggbett) så såg jag varför de hade varit så upprörda! En huggorm slingrade sig mellan grenarna! Jag hoppas verkligen den inte åt upp alla deras ägg. :( Sorgligt och fascinerande möte med naturen.