Getåravinen blev ett naturreservat under 2014 och består av en ringlande å i en skogsklädd ravin. Från Norrköping tar det ca 20 minuter med bil och det går att resa dit med buss (jag har dock inte testat det än). En grusväg leder upp längs med större delen av ravinen så man kan spana ner i den på vägen. Det finns mindre "breddningar" på flera ställen längs vägen där man kan parkera utan större problem.
 |
| Fyra stycken fick plats här! |
Det är dock inte helt okomplicerat att ta sig ner i ravinen, så bra skor och oömma kläder är mer än en bra idé. Vid "parkeringen" ovan fanns lite hjälp för den ovane med ett rep nerför backen. Väl nere finns det både välgjorda stigar med spångar och broar, samt lite mer spännande småstigar om man vågar sig över ån där det finns en bro.
 |
| Vänster sida med äventyrlig stig, höger sida med lite enklare framkomlighet |
Ån är helt fantastisk. Den ringlar sig fram med klart vatten över sand och grusbotten, på enstaka stället har nästan små korvsjöar bildats. Det ligger gott om ved och stenblock kors och tvärs över och i vattnet vilket bildar fullt med miljöer för vattenlevande djur.
 |
| Sandbotten, Getåns bruna vatten och is på en ormbunke |
Flera små bäckar rinner ner över branterna och ansluter till Getån. Hela tiden hör man ljudet av porlande vatten.
 |
| En av de anslutande bäckarna |
Vid den ena bäcken fanns även bord och eldstad där man kunde pausa. Här växte även skavfräken, en ovanlig växt utan blad som är grön även på vintern (fanns mycket bra information om denna och andra företeelser längs med ån).
 |
| Skavfräken |
Jag lyckades inte se några fåglar, bara höra enstaka - inte så roligt väder tror jag de flesta fåglarna sa. Såg en skymt av en liten fisk som for iväg i ett lugnare parti. Jag såg tecken på annan fauna i form av ett gammalt getingbo eller dylikt - och just denna fauna slapp jag gärna träffa på närmare håll! Boet var en bit uppströms längs med stigen så inte precis optimalt för besökare...
 |
| Häftigt att se men kanske inte om den hade varit bebodd... |
Så den mer spännande faunan höll sig undan, och jag fokuserade på floran istället. Massor av mossor växte i området, och om jag bara sätter mig med någon bok på ämnet skulle jag nog kunna ge er bättre info, men tills dess får ni nöja er med bilder.
Mossorna trotsade glatt snö och kyla och förökade sig för fullt. Det var inte bara mossor som jag roade mig med, utan även med floran på död och levande ved. Ibland är denna vacker även på avstånd, men oftast måste man komma lite närmare för att se skönheten.
 |
| En vacker stam |
På död (och levande) ved växer bland annat lavar. Det finns tre typer: skorplav, bladlav och busklav. Nedan ser ni en bladlav och en busklav. Jag tror den vänstra är näverlav.
Jag såg även några små svampar, både i mosstäcket och på ved. Den vänstra är kanske en sorts slemsvamp? Jag har inte sett den "mosade" strukturen förut, utan bara "pluttarna".
 |
| En "död"/gammal samling av slemsvampen Vargmjölke |
I övrigt hade jag inte massor av tid att vandra runt och nu vill jag verkligen spendera en hel förmiddag där, i bättre väder. Kanske till och med när isen har smält.
 |
| Isdroppar |
Hoppas fler hittar till denna juvel i Norrköping/Kolmårdsskogarna!
 |
| Getåravinen, väl värt ett besök |
(En tråkig erfarenhet var att jag hittade en hel bunt av udda skräp som folk lämnat efter sig: cigarettfimpar, våtservetter (ett hel paket), tomburkar, en tändare som tagit slut. Snälla, hjälp till att hålla rent och städa gärna efter andra, mindre kloka individer)
