Skärgårdens invånare

Jag kom inte ut på Missjö förrän nationaldagen i år - men så blir det väl sista året i skolan (eller sista och sista - mastern börjar ju i höst!). Det var inget vidare solningsväder med vita moln och mycket blåst under större delen av helgen, men det innebar fler fotopromenader än annars kanske. Även om de roligaste jäklarna att fotografera envisades med att dyka upp just när jag satt mig i solen med korsord och inte hade kameran redo. Lyckligtvis är ön liten och de flesta återfann jag för bra foton innan helgen var slut! Min största jakt gick ut på att fota stenskvättan. Jag har gjort det förr på ren tur med gamla kompaktkameran och nu ville jag ha en Super Fin Bild. Och det blev en himla massa bilder! Några fina, några suddiga. Jag och kameran är inte alltid överens om fokus...

Stenskvätta (nedre vänstra från Vibberstad)

Sen var det ett gäng foton som kanske inte blev hellyckade men det var himla roligt att se arterna - t.ex rödstjärten som jag bara sett en gång innan (utanför universitet) samt törn- och ärtsångaren (något jag aldrig sett). Ärtsångaren såg jag bara på avstånd när vi var ute och rodde (eller mamma rodde mig så jag fick fota), men törnsångaren var förtjust i snåret precis vid huset. Den var svår att fota dock då den gömde sig i lövverket men både när vi kom på fredag kvällen och åkte på söndagen så var den där. Rödstjärten såg jag två gånger - en gång på strandägen (fotot) och en gång när jag gick till huset från sjöboden efter ett tveksamt försök att sola och ännu sämre jakt på en fjäril som inte ville bli fotograferad.

1) Törnsångare 2) Ärtsångare 3) Rödstjärt

En till sångare gjorde mig glad - lövsångaren. Två stycken hoppade omkring i två små träd vid strandängen mot husfjären, hur orädda som helst. Jag satt länge där och har många, många foton (mer eller mindre bra).

Lövsångare

Jag fick även se hämplingar för första gången - en hel flock höll till vid en stenröse i kanten av kohagen. Minst fyra stycken, och jag tror att det var två hanar med resten honor. Dessa såg jag många gånger under helgen och oftast var det hanens röda bröst som blänkte till i gräset - i övrigt var de i princip osynliga och påminde om vanliga gråsparvar.

Hämpling

Andra småfåglar vanliga därute är svalorna och tornseglarna. Inte samma sak. Tornseglarna har styva vingar, är helt mörka och skriker när de jagar i skymningen. Svalorna är mer eller mindre svartvita, rör vingarna mer och tjattrar mest när de sitter still. De enda svalorna jag har sett på Missjö är hussvala och ladusvala. Ladusvalan har långa stjärspröt och röd haka som kan se svart ut i motljus. Dock - ungar kan både sakna den röda hakan och de långa stjärtspröten vilket gör det svårt!

Ladusvala

Hussvalan envisas med att ge mig jättedåliga bilder. Den har i alla fall vit haka (så obruten vit buk och haka), korta stjärtspröt och vit övergump (syns på bilden nedan). Den vita övergumpen finns inte hos ladusvalan (oavsett ålder) men alltid hos hussvalan.

Hussvala

Tornseglaren är tyvärr ingen svala - man trodde det förr men det är inte så nära släkt har man insett. Som ni ser på fotot så är stjärten kort, inget vitt alls på kroppen och vingarna är långa och sveper bakåt.

Tornseglare

Jag hittade även större fåglar som knölsvanar (som mamma glatt försökte få posera genom att gå hela vägen ut till kanten, och fågeln simmade fram och fräste förbannat åt henne) och hägrar.

Knölsvan

 Häger ser jag nog alltid på Missjö, men denna gång blev jag förvånad då jag plötsligt började räkna dem i bakgrunden när jag fotade en annan fågel. Räkna själva!

Hur många hägrar ser du?

Två bilder på samma, flygande häger

Strandskatorna hade också hittat till Missjö - så vackra de är i flykt! Härliga svartvita mönster. Några av fotona nedan är från Herrebro också.

Strandskata

Sen har jag även pedagogiska bilder från olika tillfällen av tre arter av tärnor. Jag är ganska säker på arterna på dessa - de är i alla fall inte samma - men om ni har åtsikter om arten i sig är det bara att säga till. Skräntärnan har en tjock, helröd/orange näbb. Fisktärnan har en smalare röd näbb med svart tipp. Silvertärnan har en kort näbb och långa stjärtspröt.

1) Skräntärna 2) Fisktärna 3) Silvertärna

Sen hittade jag andra roliga naturfenomen, t.ex. larvsamlingen nedan! Det kan nog vara björkspinnare, men är det inte häftigt? De kan tydligen spinna en sådan här tillsammans och sen förpuppas allihop innan de kläcks som fjärilar (spinnare).

Larver i nät

Okej, det kanske var lite äckligt att kolla på. Så vad sägs om en ekorre? Jag har funderat på om detta skulle kunna vara en gråekorre (inte vår vanliga röda ekorre) på grund av att den saknar örontofsar, men jag har sett andra bilder på röda ekorrar som också är lite tofslösa. Det kanske har att göra med fällningen av pälsen (vilket sker två gånger om året)? Gråekorrarna är invasiva och lyckligtvis inte så vanliga i Sverige ännu, men på andra ställen i Europa har den röda ekorren nästan slagits ut av den grå (t.ex. England).

Ekorre

Jag hittade även blommande skvattram. Det är en växt som påminner om ljung och växer på myrar. De är anledningen till den kryddiga doften som kan anas från myrar ibland. Växten har använts i brännvin ibland, men kan tydligen vara giftig så inget jag rekommenderar!

Skvattram

En annan underlig växt som jag hittade är vårspärgel (konstigt namn va?). Tyvärr är den ganska utblommade och ser tydligen annorlunda ut som blommande men jag tyckte dessa gröna "klockor" var väldigt vackra. Den gillar att växa på torr mark med tunt jordlager.

Vårspärgel

Jag har två bilder på fåglar som jag inte kunnat identifiera. Den ena är jag ganska säker är lövsångare, men sångarna är ju lika varandra och jag har ingen superbra vinkel.

Lövsångare?

Den andra tror jag föreställer samma fågel på två olika ställen, men jag är alldeles för osäker för att gissa. Grå flugsnappare? Ärtsångare? Hona av någon annan art? Någon som kan hjälpa mig?

Okänd fågel

En sista sötchock! En liten näbbmus blev väldigt upprörd när jag började kratta gräs jag tror nästan den hamnade i lite chocktillstånd för jag kunde till och med klappa den lite på ryggen.

Näbbmus

En vindpiskad dag

En morgon efter stallet tog jag mig vidare till Svensksundsviken en liten bit ut på Vikbolandet. Det var ganska fint väder och helt okej varmt vid stallet men huh vad jag frös ute i viken! Det blåste riktigt kallt och jag var glad att jag trots allt tog med mig vantarna på vägen ut. Vid Svensksundsviken har de "nyss" (några år sedan) flyttat parkeringen och gjort iordningen vägen fram till naturområdet, men redan på vägen dit såg jag så väl en liten rödhake som en flock starar och hörde ännu mer sjunga bland träden. Rödhaken var lite blyg så där fick jag inget bra foto denna gång men stararna var lite lättare och dök upp lite här och var under hela morgonen.

Starar

Området ut till fågeltornet är oerhört fint bara i sig. Först går man genom en fårhage med en djup bäckfåra vid sidan om, och sedan följer man en sträng av träd längs med bäcken hela vägen mellan strandängarna och ut till spångarna. Nu till våren kunde jag för första gången se varför spångarna behövdes! Det var verkligen blött.

Stigen

Fågeltornet är helt fantastiskt - tre våningar med översta våningen helt täckt med glasrutor så man kan slippa frysa (dock ganska skitna så för fina foton fick jag frysa ändå). Det finns bänkar att sitta på och när man är kort som jag slår man inte i huvudet i trappuppgångarna. Mötte en väldigt trevlig fågelskådare som tyvärr inte var lika kort! Hoppas han inte fick något blåmärke.

Väl uppe i tornet fick jag se min beskärda del av krickor! En hel flock satt tillsammans med fiskmåsarna och två skräntärnor. Skräntärnorna har kraftig näbb och är ganska stora jämfört med t.ex. fisktärnan. Måste säga att krickorna är läckert färgade - ser lite fantasifulla ut på något sätt.

Krickor

Skräntärnor t.v. och fiskmåsar t.h.

När jag vände blicken söderut fick jag plötsligt se en hel flock mörka fåglar som kom glidande mer i än på vattnet - skarvar. Det är ganska lätt att känna igen dem på avstånd för oftast syns knappt kroppen över vattenytan utan bara den långa halsen sticker upp. Jag har aldrig sett en sådan här flock simma förbi förut, så det var väldigt häftigt att studera dem. De anses ju ofta vara en skadegörare ute i skärgården och många dödas olagligt. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om dess status som skadegörare, just från ekologisk och biologisk synvinkel. Har funderat på den frågan i många år. Några av fåglarna var i häckningsdräkt med vita fläckar under vingarna och vitt på huvudet.

Skarvar

Skarvarna verkade dock inte helt populära bland stararna.

Skarv med (förmodligen) en flock starar runt om

 Även storskrakar gästade viken - ca sex stycken honor och hanar simmade ut från stranden och först trodde jag att de var doppingar. Fy skäms på mig - måste kolla noggrannare. Får skylla på att jag glömde kikaren och inte spanade bättre in i kameran innan jag tänkte klart.

Storskrake

Strandängarna var nästan helt tomma, men någon sorts lärka roade sig i alla fall i gräset. Jag tror att båda bilderna nedan är på ängspiplärkor, men ärligt talat har jag insett att jag nog tycker brunspräckliga fåglar ser nästan identiska ut...

Ängspiplärka?

Ängspiplärka?

Både på vägen ut och när jag väl stod i tornet såg jag även rovfåglar - som alltid lyckas ta lite andan ur mig. Den första kan jag faktiskt inte säga med säkerhet får havsörn är ju troligast men den har en ljus rand vid stjärtroten och det ska tyda på kungsörn. Kanske var den ljusa randen bara en reflex från solen?

Kungsörn? Havsörn?

Rovfågel nummer två var dock en solklar gammal havsörn med vitt huvudet och stjärt.

Äldre havsörn

På vägen tillbaka hörde jag en sång jag inte riktigt kände igen och tror nog jag lyckats se en järnsparv. De ska ha tydligt streckade sidor (svårt att se på mina bilder) och grått huvud och undersida - vilket jag tycker denna har. Kändes i alla fall inte som att det skulle vara en gråsparv!

Järnsparv?

Skarvarna tog sent omsider till flykten när havsörnen svepte in över vattnet, vackert in i morgonhimlen som trots den ganska sena förmiddagen och ruggiga vinden lyste vackert i rosa och blått.