Lite smått och gott

Vart ska man ens börja? Efter en intensiv månad av examensjobb och börja sommarvikariatet (för nionde året: det börjar bli lite konstigt med avtackning - speciellt med extra veckorna jag jobbar under resten av året). Under tiden har jag tagit mig tid att promenera och fotografera men tyvärr inte att fixa med bilderna och lägga upp dem här... Jag ska försöka göra mitt bästa att få med godbitarna och kommer nog blanda vilt mellan olika datum. Så först börjar jag med en blandad rad.

1) Steglits 2) Fasan 3) Svår bild men gulsparv? 4) rödhake 5) blåmes

Steglitserna är så himla vackra - så typiskt att jag inte fått se dem närmare nu när jag har en kamera som kan ta ordentliga bilder! Fasanen är en annan nemesis - de lyckas alltid undkomma, till och med denna gång så vägrade den visa fina sidan mot mig! Rödhaken poserade i evigheter tills jag tröttnade själv och gick hemma. Blåmesarna hade bestämt sig för att en sliten fladdermusholk var perfekt att föda upp sina ungar i. Det var ett ihärdigt flygande fram och tillbaka av mamma och pappa!

Grönfink, talgoxe, pilfink

Trots att knopparna redan brustit så var fågelbordet välbesökt när jag passerade - ett halvt dussin grönfinkar, samt några talgoxar och pilfinkar. Nedan följer några av mina favoritbilder. Några ni säkert sett tidigare i bloggen, men nu lyckades jag verkligen få bra foton.

En vacker vitkindad gås

Större hackspett

Blåmes

 Efter dessa skönheter kommer ett par lite mindre artistiska och lite mer informativa bilder. Först ut är den svartvita flugsnapparen. En mycket intressant herre - han kommer tidigare än honan till häckningsplatsen och hittar ett bra bo (de är förtjusta i fågelholkar). Dit charmar han sin tjej, gör henne med barn, och sen sticker han och hittar ett till bo, gör en ny tjej med barn som han sedan dumpar och återvänder till sin första dam och stannar där. En riktig gentleman, eller?

Svartvit flugsnappare, hane

Jag vet inte om trädkryparen är en mysigare pojkvän, men söt är den! Nedan kryper den dock på stenkanten till Strömmen och poserar. Jag tvärnitade min mamma mitt i steget så att hon inte skulle skrämma den! Hon tyckte nog min promenad var lite mer stanna-överallt...

Trädkrypare

Sen har jag äntligen lärt mig en ny fågel - på lätet!! Jag vet - chockerande. Gehör är ju inte min starka sida. Fick hjälp på denna av Robert som jag hastigt och lustigt mötte i Herrebro och han frågade om jag var Malin! Kul att man känns igen bara utifrån internet. Min beskrivning av "den lät jättestor och var pyttepytteliten" besvarades direkt av "Näktergal" och det hade han ju helt rätt i. Nedan hittar ni både sången (inspelad på hemvägen) och en bild på den lille killen. Eller tjejen? Jag antar fördomsfullt att bara herrarna sjunger.

Har jobbat på att få rätt fokus på fåglar i flykt och få skarpa bilder på vingarna också. Här är några bilder som jag fått på skrattmåsarna längs Strömmen.

Skrattmås

Längs Strömmen lyckades jag även få se en morgonpigg - och hungrig - skäggdopping på nära håll. Grymt vackra och konstiga på samma gång. (en av bilderna är från Missjö i skärgården, men men!)

Skäggdopping

En bild jag gärna fått riktigt bra är en förbipasserade skarv längs med Strömmen. Förra sommaren såg jag dem flera gånger på väg till jobbet, men den svepte förbi längre upp nära Femöresbron.

Skarv

Och på tal om Femöresbron - här kommer en fin bild på den också som avslutning.

Femöresbron, Norrköping

En vindpiskad dag

En morgon efter stallet tog jag mig vidare till Svensksundsviken en liten bit ut på Vikbolandet. Det var ganska fint väder och helt okej varmt vid stallet men huh vad jag frös ute i viken! Det blåste riktigt kallt och jag var glad att jag trots allt tog med mig vantarna på vägen ut. Vid Svensksundsviken har de "nyss" (några år sedan) flyttat parkeringen och gjort iordningen vägen fram till naturområdet, men redan på vägen dit såg jag så väl en liten rödhake som en flock starar och hörde ännu mer sjunga bland träden. Rödhaken var lite blyg så där fick jag inget bra foto denna gång men stararna var lite lättare och dök upp lite här och var under hela morgonen.

Starar

Området ut till fågeltornet är oerhört fint bara i sig. Först går man genom en fårhage med en djup bäckfåra vid sidan om, och sedan följer man en sträng av träd längs med bäcken hela vägen mellan strandängarna och ut till spångarna. Nu till våren kunde jag för första gången se varför spångarna behövdes! Det var verkligen blött.

Stigen

Fågeltornet är helt fantastiskt - tre våningar med översta våningen helt täckt med glasrutor så man kan slippa frysa (dock ganska skitna så för fina foton fick jag frysa ändå). Det finns bänkar att sitta på och när man är kort som jag slår man inte i huvudet i trappuppgångarna. Mötte en väldigt trevlig fågelskådare som tyvärr inte var lika kort! Hoppas han inte fick något blåmärke.

Väl uppe i tornet fick jag se min beskärda del av krickor! En hel flock satt tillsammans med fiskmåsarna och två skräntärnor. Skräntärnorna har kraftig näbb och är ganska stora jämfört med t.ex. fisktärnan. Måste säga att krickorna är läckert färgade - ser lite fantasifulla ut på något sätt.

Krickor

Skräntärnor t.v. och fiskmåsar t.h.

När jag vände blicken söderut fick jag plötsligt se en hel flock mörka fåglar som kom glidande mer i än på vattnet - skarvar. Det är ganska lätt att känna igen dem på avstånd för oftast syns knappt kroppen över vattenytan utan bara den långa halsen sticker upp. Jag har aldrig sett en sådan här flock simma förbi förut, så det var väldigt häftigt att studera dem. De anses ju ofta vara en skadegörare ute i skärgården och många dödas olagligt. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om dess status som skadegörare, just från ekologisk och biologisk synvinkel. Har funderat på den frågan i många år. Några av fåglarna var i häckningsdräkt med vita fläckar under vingarna och vitt på huvudet.

Skarvar

Skarvarna verkade dock inte helt populära bland stararna.

Skarv med (förmodligen) en flock starar runt om

 Även storskrakar gästade viken - ca sex stycken honor och hanar simmade ut från stranden och först trodde jag att de var doppingar. Fy skäms på mig - måste kolla noggrannare. Får skylla på att jag glömde kikaren och inte spanade bättre in i kameran innan jag tänkte klart.

Storskrake

Strandängarna var nästan helt tomma, men någon sorts lärka roade sig i alla fall i gräset. Jag tror att båda bilderna nedan är på ängspiplärkor, men ärligt talat har jag insett att jag nog tycker brunspräckliga fåglar ser nästan identiska ut...

Ängspiplärka?

Ängspiplärka?

Både på vägen ut och när jag väl stod i tornet såg jag även rovfåglar - som alltid lyckas ta lite andan ur mig. Den första kan jag faktiskt inte säga med säkerhet får havsörn är ju troligast men den har en ljus rand vid stjärtroten och det ska tyda på kungsörn. Kanske var den ljusa randen bara en reflex från solen?

Kungsörn? Havsörn?

Rovfågel nummer två var dock en solklar gammal havsörn med vitt huvudet och stjärt.

Äldre havsörn

På vägen tillbaka hörde jag en sång jag inte riktigt kände igen och tror nog jag lyckats se en järnsparv. De ska ha tydligt streckade sidor (svårt att se på mina bilder) och grått huvud och undersida - vilket jag tycker denna har. Kändes i alla fall inte som att det skulle vara en gråsparv!

Järnsparv?

Skarvarna tog sent omsider till flykten när havsörnen svepte in över vattnet, vackert in i morgonhimlen som trots den ganska sena förmiddagen och ruggiga vinden lyste vackert i rosa och blått.