Pyttesmått är också natur

Häromdagen snackade jag med en man som frågade vad jag skulle bli och vad man jobbar med som biolog etc (för man kan ju tydligen inte bara vara en biolog med ett jobb som en biolog..). När jag svarade att jag vill jobba med att återställa natur och rädda hotade arter så sa han att då måste jag väl jobba utomlands - för i Sverige finns ju inga arter som behöver skyddas. Jo serru, det finns det - ca 4000 rödlistade arter kämpar för sin överlevnad i Sverige. Och vissa av dem behöver man lupp och ett mycket gammalt träd för att hitta.

Vi i klassen spenderade en hel dag ute i eklandskapet och gluttade på ekar, askar och almar - även björk. En av ekarna härstammade från Colombus dagar - tänk er det. Vad letade vi efter? Signalarter kallas det - arter som visar på att här finns det förmodligen ännu fler hotade arter. Främst lavar men även lite mossa, svamp och insekter kan användas. Nedan kommer en hel drös bilder med både arten som är intressant, samt liknande art/er.

Och sluta nu inte läsa. De är coolare än man tror.

Lavarna med de svarta spikarna var lättast att hitta. Där finns tre att kolla efter. Den som har grå "bål" och lite gult puder på huvudet (iallafall de yngsta spikarna) är en god signalart. Den som har grå bål och lite grått UNDER huvudet är väldigt ovanlig medan den med grön bål är vanlig

De andra lavarna med "spikar" var mycket mindre och ljusare vilket gjorde det betydligt svårare. Alla nedan är signalarter. En liten en är brun med marsipangrönt under huvudet och kallas brun nållav. Två blekspikar ser du också - en med rödaktigt huvud och mörk stam som kallas rödbrun blekspik, samt en gulvit blekspik som har beige huvud med ljus undersida samt ljus stam.

Sen hittade vi en almlav. Almlavar ska inte alls växa på ekar, men denna hade inte läst instruktionerna eller så hade den en rebellisk tonårsfas och därmed växte den envist på jätteeken. En hel radda kantlavar ser ungefär likadana ut men har ojämna rundlar medan almlaven har jämnt rundade med hög kant.

Några andra lavar var lite svårare eftersom inte hade så fina spikar/nålar att spana in. Istället har de en viss färg eller kan skrapas lite och ge andra nyanser. Det senare gäller för grå skärlav som ser ut som ett lager slät betong och blir orange vid skrapning. Sotlaven har tydlig svarta rundlar på grå botten, och dessa har ibland vita streck på sig. Gul dropplav består av tre delar: svarta bollar, grå bål och ibland beige-aktiga apotecier (rundlar).

1) Gul dropplav 2) sotlav 3) grå skärlav

Orange vid skrap blir även gammaleklav, som är vit med lite lätt blå eller rosa ton. Den kan påminna om bitterlav (som verkligen smakar bittert - testa!).

Nu när ni kisat på barken ett tag så visar jag den som är en väldigt bra signalart - lunglav. Den syns ganska tydligt i mossan på träden. Fuktig färg till vänster, torr till höger. Det räcker med att bara hälla vatten på den och vänta någon minut (syns i princip direkt faktiskt) så ha med er vattenflaska ut när ni ska leta lavar och mossor.

Lunglav

En lav, som ni kanske vet, består av alger och svamp som arbetar tillsammans. Här kommer istället två rena svampar som också är bra indikator på att ni kan hitta ännu fler hotade arter. Den ena sitter som ett platt lager under nydöda grenar (som sitter kvar på trädet!) och heter blekticka (till vänster på bilden) En annan vanlig art som jag visar nedan är svavelticka - ljus gulrosa svamp som växer lager-på-lager (till höger på bilden).

1) blekticka 2) svavelticka

Nästa signalart heter oxtungsvamp och är lite köttröd. Sitter runt basen på träd, ser ut att växa ur gräset ibland men egentligen från rötterna i så fall. Den är rejält stor och syns tydligt.

Var svampar inte roligare än lavar? Nåja, ni får se två lite småtråkiga mossor också innan det kommer roliga insekter. Den första kallas ekorrsvans (visst ser den ut så?) och syns i torrt samt blött tillstånd - som sagt, ta med vattenflaska! Den är vanlig och finns på många träd.

Ekorrsvansmossa

Ekorrsvansmossan är väldigt lik en mer ovanlig signalart som kallas guldlockmossa (nedan). Den är lite ljusare men förvillande lik, eller hur? Jag blir imponerad över de som ser skillnad på dem.

Guldlockmossa

Nu så! Roliga insekter! Och bajs! Sånt tycker mina systersöner är jätteroligt i alla fall. Nedan är guldbaggelarv och dess spillning (och lite annat blandat som jag inte hörde vad det var).

Guldbagge

Betydligt störra spillning har läderbaggen som också luktar speciellt - har tyvärr inte luktblogg. Baggen i handen är ett torkat exemplar läraren hade med sig för att visa oss.

Läderbagge

En vackrare insekt är en liten lepidoptera som vägrade flyga iväg från mig. Den satt på min arm tills jag tvingade den att sätta sig på barken för att inte skada den när jag skulle krypa in i en ihålig ek. Föränderligt ekfly heter den, vacker eller hur?

En blandad kompott av insekter som vi stötte på plockade jag ihop också. Uppifrån från vänster: en parasitstekel (långt bakre rör), en gräshoppa (korta antenner), strit, kvalster, mätarlarv (alltså en fjärilslarv).

Tillsist lite sommarkänsla nu när det har varit så soligt och varmt - en välkamoflerad citronfjäril!