måndag 27 oktober 2014

Fantastiska flygfän

Efter ett par inlägg med smått och kräligt tänkte jag ge er något vackert att vila ögonen på. De flesta av fotona tog jag under en tripp till skärgården i mitten av september. Av någon anledning satt en handfull olika flygfän på sjöbodväggen, tillsammans i en hörnet nära ett spindelnät. Jag hittade inga fjärilar på någon annan vägg på ön. Min vilda teori är att spindeln på något sätt använde feromoner eller något för att locka insekter till sig - men jag vet inte om detta någonsin sker på riktigt. Jag får forska lite om det. Kanske som examensuppsats?

1) dagfjäril 2) grönt ekfly 3) lövmätare
Dessa tre vackra lepidoptera (fjärilar) ovan fotade jag dock under exkursioner med skolan. Den längst till höger måste man tydligen spana in genitalierna för att säkert artbestämma... Jag har ingen plan på att göra övergrepp på fjärilar. Om ni vill spana in en släkting till det gröna ekflyt så hittar ni föränderligt ekfly i mitt inlägg från 6 september 2014.

1) Potatisstamfly 2) okänd 3) Grått höstfly
4) okänd 5) Vitbrokig rosenhöstvecklare
De två okända ovan har jag jobbat på men inte kunnat identifiera. Speciellt nr 4 är irriterande - tycker att den borde vara lätt, men färgteckningen stämmer inte med någon fjäril som borde vara vaken i september. Mitt favoritnamn är nr 5 - hur långt som helst för en fjäril som var ca 7 mm hög.

Grönglänsande metallfly
Det grönglänsande metallfly är helt fantastisk - se på den framifrån! Ser ut som en sköld från en afrikansk stam! Så vacker.
Höstflikmätare
Höstflikmätare! Den ser precis ut som en björklöv om hösten och framifrån ser den lite ut som en fluffig, gul barnprogramssak.  De häftiga antennerna tyder på att det är en hane - de är till för att känna av feromoner som honorna avger för att reproducera sig. Nu över till lite större flygande fän! En hel bunt fåglar - blåmesen fotade jag på Missjö medan de andra fotade jag på en åkerholme under skolarbetet. De flesta är pilfinkar, men den bredvid blåmesen är något annat. Jag tyckte den såg gul ut under flykt, så kanske en gulsparv.


Sen är det inte bara flygande fän jag har fotat. Nedan ser ni två foton från Missjö, en öronmanet (som aldrig bränns oavsett om den är röd eller blå) och troligen en mink. Öronen på öronmaneten är egentligen könsorganen - det ni. Minken är ju inte naturlig för Sverige, utan kommer från utsläppta farmar. Tyvärr orsakar de problem för fågellivet eftersom de gärna äter äggen. Just markhäckande fåglar har minskat i skärgården, kanske till följd av det ökande antalet minkar.


Och lite vackert att se på. En mycket gammal, död ek mitt i en granplantering. Jag blev helt förälskad i den. Därefter ett foto från Ycke naturskog - helt fantastisk barrskog med mycket gamla träd och många ovanligare arter. Väl värt ett besök. Sedan ett foto från "ekgläntan" på Missjö. Tyvärr väldigt unga ekar utan intressanta arter, men en dag kanske de växt till sig, synd bara att det nog krävs mer än hundra år och alltså ingenting jag kommer få se.


För att avsluta blogginlägget kommer en fråga - vad fasiken är det här? Varken vi i klassen eller läraren har någon aning. Jag misstänker att det är någon typ av svamp eftersom det ser ut som den har mycel över löven. Om ni har någon aning alls - säg till!


söndag 19 oktober 2014

Svampar som vispat smör

Efter alla smådjur i förra inlägget tänkte jag börja med lite växter och svampar denna gång.Vi börjar med några vackra lavar och mossor. Längst ut till höger på övre raden ser ni vitmosslav som är mycket lätt att känna igen på sina rosa "pluttar" och ljustgröna bål. Längst ner till höger ser ni grön sköldmossa som alltså bara är en liten grön cylinder på ett skaft. Det är ovanligt att man ser dem i små skogar som här - snarare växer den en eller två tillsammans. Den gillar riktigt nedbruten ved och är nästan omöjlig att se om man inte sätter näsan till veden. I övrigt har jag misslyckats med att identifiera arterna på bilderna. Den gröna uppe till vänster är en mycket vacker lav i alla fall, den växte tydlig och stor på en gammal björk i en hage. Till höger om denna är en oanselig lav med små grå pluttar. Nere till vänster är något som jag inte vet om det är en svamp eller lav! Rosa-violetta skålar. Jag tänkte först lav, men börjar bli osäker. Och så fick ni ett kryp på bilden också! Bara för att ni saknade dem så. Nere till mitten är bara vanlig mossa (björnmossa kanske?) med mycket intressant struktur i toppen - liksom "tallrikar" där den verkar växa vidare.


Svamptiden börjar bärga mot slutet nu, men rykten gör gällande att det har varit ett superår för svampplockare. Mina klasskamrater har i alla fall lätt distraherats av trattkantareller och vanliga kantareller i skogarna (till min mammas förtret plockade jag inga åt henne). Jag har inte riktigt brytt mig om att fota ätsvampar utan lite roliga istället.


Här var en himla massa fingersvampar! Den längst till vänster är en kandelabersvamp - gillar att växa på död, fallna aspar. Därefter kommer en korallfingersvamp som är stora, dm-höga samlingar som växer på marken. Därefter är en okänd fingersvamp medan det lilla vita "trädet" till höger om mitten är en vit vedfingersvamp. Sedan ännu en fingersvamp som gillar ved och allra sist vita spöklika figurer som växte i gräset i en hage.


Ännu en vacker, udda svamp är skålsvamparna. De bruna och orangea till vänster gillar t.ex. att växa i grovt grus på vägarna.


Ovan ser ni tre hyfsat lika svampar, två jordstjärnor som först har formen till vänster och sedan "lyfter upp sig" genom att fälla flikarna nedåt. Dessa växer gärna under kjolgranar - granar med låga hängande grenar med tjock barrmatta under sig. Golfbollen till höger är en supervacker röksvamp.


Sen kommer vi till de mindre svamparna som hör till samma typ som de som kommer här nedan. De till vänster och de i mitten är förmodligen båda "vargmjölk", varav de bruna är gamla och mogna medan de orangerosa är "yngre". Till höger lyser den gröna skålsvampen turkosaktigt ur mossan. Denna kan lätt hittas även när den inte har fruktkroppar (skålarna) eftersom den färgar veden i samma turkosaktiga färg.


Sedan finns det svampar som inte riktigt är svampar men ändå liksom lite som svampar. Komplicerat? Ja lite smått... Slemsvamp är lite mer som en amöba, den kan röra på sig och äter bakterier och annat gottigott. Det färggranna som oftast är det som syns är fruktkroppar - alltså hur den sprider sig vidare. Till höger på bilden ovan är det lätt igenkänneliga "trollsmöret" och det såg verkligen ut som vispat smör! Kändes som det också... kladdigt värre.

Sen glömde jag ju några kryp senast!! Klantigt av mig - så nedan kommer dessa roliga! Mina favoriter är den svarta skalbaggslarven med dess pansarlika utseende samt den ljusa tusenfotingen. Tyvärr har jag ännu inte hittat någon särskilt bra hemsida för att identifiera larver - behöver kanske lägga ner några kronor på att köpa en bra bok (om det finns?).

1) mätarlarv 2) skalbaggelarv 3) tusenfoting
4) fjärilslarv 5) gräsulvslarv 5) snigel

Hade tänkt bjuda er på fjärilar och sånt vackert, men det blev så mycket svampar att ni får vänta tills nästa inlägg!

fredag 17 oktober 2014

Kräliga kryp

Äntligen älgjakt! Och det säger jag inte för jag vill skjuta på oskyldiga djur utan för att äntligen får man en liten paus från alla exkursioner. Om än roliga, så blir jag riktigt slut av 8 timmars utevistelse och blir för hjärndöd för att skriva inlägg. Däremot har jag fått massor av chanser för foton och tyvärr får jag inte plats med alla, men några har jag fixat ihop iallafall.

Först till det kräliga! En hel hög med grodor och paddor har krupit över min väg och blivit fångade (ibland efter rätt så dråpliga jakter). Den understa rader av grodor är en åkergroda. Troligtvis är de andra av vanlig groda - men det är oftast småsaker som skiljer, inte bara färgen. Paddorna är förmodligen vanlig padda. Dessa tre arter är de som är allmänna i Sverige, resten är rödlistade (alltså utrotningshotade).


Tillräckligt kräligt? Inte alls? Då får ni lite till, i form av en kopparödla, som inte är en orm utan ett ödla. Den har fjäll och kan blinka (vilket ödlor kan men inte ormar). Det är inte jag som håller i den, utan en modig klasskompis.


Från kräligt till kryp. Vi skulle leta växter, lavar och mossor och sånt men jag blev distraherade av rörlig natur och fotade en hel bunt av blandade insekter. Speciellt roligt var eldlössens orgier - fast läraren bestämt hävdade att de faktiskt svärmar för att leta bohålor också.

1) tordyvel 2&3) eldlus, de samlas hjärna i barksprickor 4) okänd
5) Grön bärfis 6) Rödbent bärfis 7&8) stritar
Sen fanns det insekter vi faktiskt skulle kolla efter. I alla fall den sista i gänget, en trumgräshoppa. Dessa lever bara i torra, solbelysta slänter och när hanarna flyger låter de trummande och deras vingar är knallröda och lyser verkligen. Honorna har också röda vingar, men de är usla på att flyga. Detta är anledningen till att de är så ovanliga och inte sprids särskilt långt.

1) stor vårtbitare 2-5) gräshoppor 6-8) trumgräshoppa
Nu ska alla arachnofober bläddra fort, för här kommer en hel samling av spindlar (och en harkrank och något okänt fly = fjäril). Om ni zoomar in ordentligt kan ni undersöka ögonen på spindel nr 2 vilket är ett utmärkt sätt att släktbestämma spindlar. De två på sidorna är opiliones - en speciell typ av spindlar med en sammanhängande kropp.


För att ni inte ska bli helt avskräckta, så finns det något oerhört vackert med spindlar också som jag aldrig sett innan - vissa gör ett strutformat nät.


Och sen finns det vanliga spindelnät som ser ut som dyra smycken i morgondimman. Vackert, inte sant? (tyvärr också oerhört blött - borde haft regnbyxor denna dag trots att det inte hade regnat något) Fördelen med dagg på spindelnät? Man får inte panik lika ofta för man ser spindelnätet innan de fastnar i ögonfransarna...


Allra sist kommer några riktigt vackra insekter som är min absoluta favorit - sländor! I detta fall stora trollsländor varav en faktiskt landade på min hand! Det är den översta till höger. Jag tror att stackaren frös för den satt först på vår varma bil och sen landade glatt på min hand under en liten stund innan den insåg att jag var varm för att jag levde och kanske ville äta opp den... De övriga har jag fotat på Missjö - denna underbara ö. Som ni ser sitter den ena upp i trädkronan! Tror aldrig jag har sett det förut, men den trivdes bra där. Satt som en liten fågel och spanade efter byten (eller tjejer, vem vet?).


Tack för denna gång! Ni får ännu en bunt bilder inom kort, varav flera vackra kryp och ett helt gäng svampar, mossor och lavar. Och om ni har spenderat sommaren med att sola och inte spana in naturen - det är inte försent ännu! Om ni bara vågar utsätta er själva för älglössen (dessa äckliga #&%" kryp) så är mossor och lavar extra vackra så här i höstens fuktighet.

lördag 6 september 2014

Pyttesmått är också natur

Häromdagen snackade jag med en man som frågade vad jag skulle bli och vad man jobbar med som biolog etc (för man kan ju tydligen inte bara vara en biolog med ett jobb som en biolog..). När jag svarade att jag vill jobba med att återställa natur och rädda hotade arter så sa han att då måste jag väl jobba utomlands - för i Sverige finns ju inga arter som behöver skyddas. Jo serru, det finns det - ca 4000 rödlistade arter kämpar för sin överlevnad i Sverige. Och vissa av dem behöver man lupp och ett mycket gammalt träd för att hitta.

Vi i klassen spenderade en hel dag ute i eklandskapet och gluttade på ekar, askar och almar - även björk. En av ekarna härstammade från Colombus dagar - tänk er det. Vad letade vi efter? Signalarter kallas det - arter som visar på att här finns det förmodligen ännu fler hotade arter. Främst lavar men även lite mossa, svamp och insekter kan användas. Nedan kommer en hel drös bilder med både arten som är intressant, samt liknande art/er.

Och sluta nu inte läsa. De är coolare än man tror.

Lavarna med de svarta spikarna var lättast att hitta. Där finns tre att kolla efter. Den som har grå "bål" och lite gult puder på huvudet (iallafall de yngsta spikarna) är en god signalart. Den som har grå bål och lite grått UNDER huvudet är väldigt ovanlig medan den med grön bål är vanlig


De andra lavarna med "spikar" var mycket mindre och ljusare vilket gjorde det betydligt svårare. Alla nedan är signalarter. En liten en är brun med marsipangrönt under huvudet och kallas brun nållav. Två blekspikar ser du också - en med rödaktigt huvud och mörk stam som kallas rödbrun blekspik, samt en gulvit blekspik som har beige huvud med ljus undersida samt ljus stam.


Sen hittade vi en almlav. Almlavar ska inte alls växa på ekar, men denna hade inte läst instruktionerna eller så hade den en rebellisk tonårsfas och därmed växte den envist på jätteeken. En hel radda kantlavar ser ungefär likadana ut men har ojämna rundlar medan almlaven har jämnt rundade med hög kant.





Några andra lavar var lite svårare eftersom inte hade så fina spikar/nålar att spana in. Istället har de en viss färg eller kan skrapas lite och ge andra nyanser. Det senare gäller för grå skärlav som ser ut som ett lager slät betong och blir orange vid skrapning. Sotlaven har tydlig svarta rundlar på grå botten, och dessa har ibland vita streck på sig. Gul dropplav består av tre delar: svarta bollar, grå bål och ibland beige-aktiga apotecier (rundlar).

1) Gul dropplav 2) sotlav 3) grå skärlav
Orange vid skrap blir även gammaleklav, som är vit med lite lätt blå eller rosa ton. Den kan påminna om bitterlav (som verkligen smakar bittert - testa!).

Nu när ni kisat på barken ett tag så visar jag den som är en väldigt bra signalart - lunglav. Den syns ganska tydligt i mossan på träden. Fuktig färg till vänster, torr till höger. Det räcker med att bara hälla vatten på den och vänta någon minut (syns i princip direkt faktiskt) så ha med er vattenflaska ut när ni ska leta lavar och mossor.



Lunglav

En lav, som ni kanske vet, består av alger och svamp som arbetar tillsammans. Här kommer istället två rena svampar som också är bra indikator på att ni kan hitta ännu fler hotade arter. Den ena sitter som ett platt lager under nydöda grenar (som sitter kvar på trädet!) och heter blekticka (till vänster på bilden) En annan vanlig art som jag visar nedan är svavelticka - ljus gulrosa svamp som växer lager-på-lager (till höger på bilden).

1) blekticka 2) svavelticka

Nästa signalart heter oxtungsvamp och är lite köttröd. Sitter runt basen på träd, ser ut att växa ur gräset ibland men egentligen från rötterna i så fall. Den är rejält stor och syns tydligt.


Var svampar inte roligare än lavar? Nåja, ni får se två lite småtråkiga mossor också innan det kommer roliga insekter. Den första kallas ekorrsvans (visst ser den ut så?) och syns i torrt samt blött tillstånd - som sagt, ta med vattenflaska! Den är vanlig och finns på många träd.

Ekorrsvansmossa
Ekorrsvansmossan är väldigt lik en mer ovanlig signalart som kallas guldlockmossa (nedan). Den är lite ljusare men förvillande lik, eller hur? Jag blir imponerad över de som ser skillnad på dem.

Guldlockmossa
Nu så! Roliga insekter! Och bajs! Sånt tycker mina systersöner är jätteroligt i alla fall. Nedan är guldbaggelarv och dess spillning (och lite annat blandat som jag inte hörde vad det var).

Guldbagge
Betydligt störra spillning har läderbaggen som också luktar speciellt - har tyvärr inte luktblogg. Baggen i handen är ett torkat exemplar läraren hade med sig för att visa oss.
Läderbagge
En vackrare insekt är en liten lepidoptera som vägrade flyga iväg från mig. Den satt på min arm tills jag tvingade den att sätta sig på barken för att inte skada den när jag skulle krypa in i en ihålig ek. Föränderligt ekfly heter den, vacker eller hur?


En blandad kompott av insekter som vi stötte på plockade jag ihop också. Uppifrån från vänster: en parasitstekel (långt bakre rör), en gräshoppa (korta antenner), strit, kvalster, mätarlarv (alltså en fjärilslarv).


Tillsist lite sommarkänsla nu när det har varit så soligt och varmt - en välkamoflerad citronfjäril!



lördag 23 augusti 2014

Vatten uppifrån och nerifrån

Jag har blivit lite fantasilös i min naturbesök det senaste så här är ännu ett besök på Herrebro! Det är något extra roligt med att se samma plats olika tider på dygnet och året, se vad som förändras och så. Varje gång jag har besökt våtmarken så har jag sett ett ny fågelart, vilket gör det extra roligt. Igår satt jag hemma och bakade kanelbullar när himlen klarnade och solen kom fram. Jag gav mig av när jag var klar och lagom till att jag kom fram så öppnade sig himlen och det började ösregna. Tur att det fanns ett gömsle! Något jag tänkte på var att jag gärna hade haft ett gömsle riktat mot skogen också, för att se småfåglarna. Såg en nötväcka, talgoxe, och förmodligen en trädkrypare. Det var fullt med ljud trots att regnet hade börjat. Behöver verkligen lära mig deras sånger!

Min första iakttagelse var en hel svärm med olika insekter på ett träd. Jag gissar på att det hade blivit skadat på något sätt för det ran sav nerför stammen och det lockade både insekter och sniglar. När man ser så många tillsammans inser man hur olika de ser ut. Nedan ser ni två som verkligen stod ut.


Även den lite mer estetiskt tilltalande Amiralfjärilen njöt av saven en bit upp på stammen.

Amiralfjäril (Vanessa atalanta)
Precis när jag anlände till våtmarken så skrämde jag upp en rovfågel. Jag gissar på ormvråk men jag har väldigt svårt att känna igen fåglar på avstånd. Eftersom det var sent på kvällen och dåligt ljus så fick jag flera lite småsuddiga och mörka bilder, nedan är tre som jag ändå gillade trots kvaliteten.

1) änder 2) rovfågel 3) Rörhöna?
Det var ändå något mysigt med regnet och skymningsljuset, även om det kom ner rejält och jag inte hade så mycket kläder på mig och undrade hur fasiken jag skulle komma hem något sånär torr (det slutade regna så jag kunde komma hem utan att se ut som en dränkt katt). Så här ser Herrebro ut i regndräkt:


Men trots att allt var mörkt och jag fortfarande har en liten vanlig kamera så kunde jag ta några riktigt fina kort.


När jag stod där och tryckte i gömslet i regnet så dök det gång på gång upp en liten fågel jag sett förut. Jag är osäker på vad det är, tänkte först att det var en dubbelbeckasin eller liknande, men sen såg jag hade den hade vit övergump och orange/röda ben så det tyder mer på rödbena. Oavsett fick jag flera häftiga bilder på den.

Vadare av nått slag
Just precis när jag var glad över alla dessa bilder på vadaren så vände jag mig till andra sidan och tog lite foton på änder och insåg plötsligt att allra längst bort så gick två mycket större fåglar, och när jag drog upp kikaren såg jag att det var tranor, inte hägrar som var min första misstanke. Visst är de vackra?

Tranor
Efter denna lilla lycka tog jag cykeln hem och värmde mig med te och kanelbullar.

lördag 19 juli 2014

Herrebro våtmark - tredje tillfället

Denna gång försökte pappa och jag komma nära från Borgs Kyrka för ett nytt perspektiv, men därifrån såg vi endast kor. Det fanns inte heller något bra sätt att ta sig till gömslet eller tornet därifrån vilket var mycket synd. Vi cyklade runt hela vägen istället och tog den gamla vanliga vägen. Bara gömslet denna gång också, och vi var inte ensamma där - ett lyckligtvis tomt getingbo hängde i taket. Och från golvet flaxade det till och så låg skönheten nedan plötsligt i sitt bo vid nocken.

Ladusvala
Se den röda hakan. I flykt kan man se att de har långa stjärtspröt till skillnad mot hussvalan, fast den "svalan" man oftast ser är inte en svala alls utan en tornseglare. Förr kallades den svala, därmed den vanliga hopblandningen.

På vägen dit var det dock ett surr av bland annat en imponerande bålgeting och massvis med flicksländor - se nedan för tre olika typer jag fotade på en liten yta.

Flicksländor
 Sen fanns det precis överallt en fluga med randiga vingar. Någon som vet vad det är? Verkade inte vilja bitas så nog ingen broms.
Konstig fluga
Småfåglar sjöng och fladdrade mellan träden, men inga riktigt bra bilder på dem. Denna unga men flygga fågel satt så fint på spången över vattnet men blev ändå lite suddig. Mycket mysigt att gå längs spångarna genom den översvämmade skogen. Trolskt och väl värt besök, som jag sagt förut!

Sädesärla
Jag såg inte så många fåglar längre - de flesta har nog flyttat vidare, men några ungfåglar av såväl mås som knipa visade att häckning skedde även hos de vattenförtjusta fåglarna.

Unga knipor
 Men två eller eventuellt tre fåglar var nya för mig (i alla fall på nära håll):

Svarthakedopping
1) beckasin? 2) Knipa, hona 3) brunand? 4) okänd
 Jag tror nummer 4 kan vara samma som denna nedan:


Medan pappa och jag värmde oss från den kyliga vinden genom att hitta lä och sol på gömslets baksida så roade jag mig med att kolla på små maskar på lerbotten, och såg en pytteliten mal (typ) och lyckades fotografera en nyckelpiga i ovanliga färger.


Så nej, ni blev inte av med insekterna denna gång heller, men lite fåglar blev det också!