onsdag 24 juni 2015

Skärgårdens invånare

Jag kom inte ut på Missjö förrän nationaldagen i år - men så blir det väl sista året i skolan (eller sista och sista - mastern börjar ju i höst!). Det var inget vidare solningsväder med vita moln och mycket blåst under större delen av helgen, men det innebar fler fotopromenader än annars kanske. Även om de roligaste jäklarna att fotografera envisades med att dyka upp just när jag satt mig i solen med korsord och inte hade kameran redo. Lyckligtvis är ön liten och de flesta återfann jag för bra foton innan helgen var slut! Min största jakt gick ut på att fota stenskvättan. Jag har gjort det förr på ren tur med gamla kompaktkameran och nu ville jag ha en Super Fin Bild. Och det blev en himla massa bilder! Några fina, några suddiga. Jag och kameran är inte alltid överens om fokus...

Stenskvätta (nedre vänstra från Vibberstad)
Sen var det ett gäng foton som kanske inte blev hellyckade men det var himla roligt att se arterna - t.ex rödstjärten som jag bara sett en gång innan (utanför universitet) samt törn- och ärtsångaren (något jag aldrig sett). Ärtsångaren såg jag bara på avstånd när vi var ute och rodde (eller mamma rodde mig så jag fick fota), men törnsångaren var förtjust i snåret precis vid huset. Den var svår att fota dock då den gömde sig i lövverket men både när vi kom på fredag kvällen och åkte på söndagen så var den där. Rödstjärten såg jag två gånger - en gång på strandägen (fotot) och en gång när jag gick till huset från sjöboden efter ett tveksamt försök att sola och ännu sämre jakt på en fjäril som inte ville bli fotograferad.
1) Törnsångare 2) Ärtsångare 3) Rödstjärt
En till sångare gjorde mig glad - lövsångaren. Två stycken hoppade omkring i två små träd vid strandängen mot husfjären, hur orädda som helst. Jag satt länge där och har många, många foton (mer eller mindre bra).

Lövsångare
Jag fick även se hämplingar för första gången - en hel flock höll till vid en stenröse i kanten av kohagen. Minst fyra stycken, och jag tror att det var två hanar med resten honor. Dessa såg jag många gånger under helgen och oftast var det hanens röda bröst som blänkte till i gräset - i övrigt var de i princip osynliga och påminde om vanliga gråsparvar.
Hämpling
Andra småfåglar vanliga därute är svalorna och tornseglarna. Inte samma sak. Tornseglarna har styva vingar, är helt mörka och skriker när de jagar i skymningen. Svalorna är mer eller mindre svartvita, rör vingarna mer och tjattrar mest när de sitter still. De enda svalorna jag har sett på Missjö är hussvala och ladusvala. Ladusvalan har långa stjärspröt och röd haka som kan se svart ut i motljus. Dock - ungar kan både sakna den röda hakan och de långa stjärtspröten vilket gör det svårt!

Ladusvala
Hussvalan envisas med att ge mig jättedåliga bilder. Den har i alla fall vit haka (så obruten vit buk och haka), korta stjärtspröt och vit övergump (syns på bilden nedan). Den vita övergumpen finns inte hos ladusvalan (oavsett ålder) men alltid hos hussvalan.

Hussvala
Tornseglaren är tyvärr ingen svala - man trodde det förr men det är inte så nära släkt har man insett. Som ni ser på fotot så är stjärten kort, inget vitt alls på kroppen och vingarna är långa och sveper bakåt.

Tornseglare
Jag hittade även större fåglar som knölsvanar (som mamma glatt försökte få posera genom att gå hela vägen ut till kanten, och fågeln simmade fram och fräste förbannat åt henne) och hägrar.

Knölsvan
 Häger ser jag nog alltid på Missjö, men denna gång blev jag förvånad då jag plötsligt började räkna dem i bakgrunden när jag fotade en annan fågel. Räkna själva!

Hur många hägrar ser du?
Två bilder på samma, flygande häger
Strandskatorna hade också hittat till Missjö - så vackra de är i flykt! Härliga svartvita mönster. Några av fotona nedan är från Herrebro också.
Strandskata
Sen har jag även pedagogiska bilder från olika tillfällen av tre arter av tärnor. Jag är ganska säker på arterna på dessa - de är i alla fall inte samma - men om ni har åtsikter om arten i sig är det bara att säga till. Skräntärnan har en tjock, helröd/orange näbb. Fisktärnan har en smalare röd näbb med svart tipp. Silvertärnan har en kort näbb och långa stjärtspröt.
1) Skräntärna 2) Fisktärna 3) Silvertärna
Sen hittade jag andra roliga naturfenomen, t.ex. larvsamlingen nedan! Det kan nog vara björkspinnare, men är det inte häftigt? De kan tydligen spinna en sådan här tillsammans och sen förpuppas allihop innan de kläcks som fjärilar (spinnare).

Larver i nät
Okej, det kanske var lite äckligt att kolla på. Så vad sägs om en ekorre? Jag har funderat på om detta skulle kunna vara en gråekorre (inte vår vanliga röda ekorre) på grund av att den saknar örontofsar, men jag har sett andra bilder på röda ekorrar som också är lite tofslösa. Det kanske har att göra med fällningen av pälsen (vilket sker två gånger om året)? Gråekorrarna är invasiva och lyckligtvis inte så vanliga i Sverige ännu, men på andra ställen i Europa har den röda ekorren nästan slagits ut av den grå (t.ex. England).
Ekorre
Jag hittade även blommande skvattram. Det är en växt som påminner om ljung och växer på myrar. De är anledningen till den kryddiga doften som kan anas från myrar ibland. Växten har använts i brännvin ibland, men kan tydligen vara giftig så inget jag rekommenderar!

Skvattram
En annan underlig växt som jag hittade är vårspärgel (konstigt namn va?). Tyvärr är den ganska utblommade och ser tydligen annorlunda ut som blommande men jag tyckte dessa gröna "klockor" var väldigt vackra. Den gillar att växa på torr mark med tunt jordlager.

Vårspärgel
Jag har två bilder på fåglar som jag inte kunnat identifiera. Den ena är jag ganska säker är lövsångare, men sångarna är ju lika varandra och jag har ingen superbra vinkel.

Lövsångare?
Den andra tror jag föreställer samma fågel på två olika ställen, men jag är alldeles för osäker för att gissa. Grå flugsnappare? Ärtsångare? Hona av någon annan art? Någon som kan hjälpa mig?
Okänd fågel
En sista sötchock! En liten näbbmus blev väldigt upprörd när jag började kratta gräs jag tror nästan den hamnade i lite chocktillstånd för jag kunde till och med klappa den lite på ryggen.

Näbbmus

måndag 22 juni 2015

Ännu fler besök på Herrebro

Min favvoplats! Nu har jag en hel samling bilder därifrån, bland annat av en gulsparvshane som hade favoriserat en skylt.


Och på vägen i skymningen blev jag överflugen av både tornseglare och fladdermöss.

Tornseglare
I ett senare inlägg kommer jag visa lite skillnader på svalor och tornseglare (som förr kallades tornsvala, men som faktiskt inte är släkt).
Fladdermus
Även bland våtmarksfåglarna hade ungarna kommit! En tofsvipaföräldrer försvarade sina ungar intensivt mot ett gäng ligister (krickor). Fast det måste ha varit svårt eftersom ungarna sprang överallt och på stort avstånd från varandra.

Tofsvipa med ungar
Även svarthakedoppingarna var på väg att få ungar! Nu har jag inte varit där på ett tag och sett vad som hänt, men senast låg tre styckten och ruvade vad jag såg


Svarthakedopping
Gänget med ligister flög omkring och verkade omvartannat busa med varandra. Kändes som ungfåglar, men det är ju för tidigt för det (de var ju inte födda i år liksom). Kanske bara ungkarlar helt enkelt?

Kricka
Jag har även sett flera vadare och fått hjälp av den riktiga fågelskådaren Robert att identifiera dem när han var på plats. Men jag är inte säker på om jag har matchat fotona rätt, så det är helt mitt fel om det inte blivit rätt.

Mindre strandpipare
Den mindre strandpiparen höll till upp bland jorden på avfallsområdet faktiskt - det var minst två stycken, kanske tre.
Grönbena - och en strandskata
Grönbenan är fortfarande en som jag tycker är svår - ganska oansenlig, grönaktiga ben (svårt att se på avstånd), inte superlång näbb och ingen tydlig vit buk. Men det finns ju snäppor som påminner tycker jag... Dock inte drillsnäppan nedan. Den är jämnare brun på ovansidan och tydligt vit på buken med en vit kil framför vingen (som bara drillsnäppan har av snäpporna!).
Drillsnäppa
Sångsvanarna gled också förbi och visade upp sig.


Sedan så har vi ju vår vanliga sädesärla som alla känner till, eller hur? Inget konstigt med den. Fin, men inget superfascinerande kanske.

Sädesärla
Och så finns en oerhört läcker kusin - gulärlan. Jag har aldrig sett den förut, men jag tror jag nu även sett den vid stallet faktiskt. Rör sig som en sädesärla men klargul med blått huvud - en riktigt svenskfågel? Lite som kycklingmärket...

Gulärla


söndag 21 juni 2015

Mamma, pappa, barn

Nu våras det - eller ja, det har ju börjat våras klart och ungarna ramlat ur bona till många människors förskräckelse. Kom bara ihåg att vissa ungar lämnar boet innan de är "flygga" (flygfärdiga) och kan skutta omkring på marken utan att vara övergivna. Så i den andan ska ni få se lite familjebilder från naturens rike.

Bofink
Här är inga ungar med, men herr och fru bofink är en av de arterna som gör det lätt att könsbestämma. Honans gråbruna färg har inneburit vissa problem... Efter att jag har varit underbart tjatig om det här med bofink vs pilfink vs gråsparv så envisas nu min mamma att kalla alla gråbruna fåglar bofink... suck. I för sig är den Sveriges vanligaste fågeln så chansen ökar kanske att hon har rätt.
1) tita 2) herr svarthätta 3) fru svarthätta


Ovan ser ni två olika arter, och tre olika fåglar. Till vänster är en tita (det är svårt att se skillnad på entita och talltita på foton så jag försöker mig inte ens på det för denna bild). Till höger är herr och fru svarthätta. Ganska lika titan, eller hur? De har dock mer melodisk sång tycker jag och ser smäckrare ut.

Gråsparv, herr, fru och barn
Gråsparven har också skillnader mellan hona och hane. Honan är bara gråbrunspräcklig, medan hanen har ett brett grått streck över huvudet och i övrigt rödbrunt huvud och svart hakklapp. Fast jag har faktiskt sett en med rödbrun hakklapp! Vet inte hur vanligt det är, men gjorde mig lite ställd. Gråsparvsungar har jag sett överallt i år - dels utanför lägenhet och på flera ställen nere vid Strömmen.

I motsatt till gråsparven är pilfinken inte möjlig att könsbestämma, ens på nära håll. Här är både hanen och honan helt rödbruna på huvudet.

Unge till vänster, vuxen till höger
Ännu en art som är lätt att könsbestämma som ni redan kan är knipan nedan.

Herr och fru Knipa på samma bild
Även min nemesis björktrasten (alltså, ledsen, men jag gillar dom inte. Helt fördomsfullt och utan anledning). MEN - halvvuxna ungen är faktiskt lite sötare.
Vänster är unge, de högra två är vuxna
Och den vackra trasten - koltrast. Honan är jämnt mörkbrun och hanen är ju glänsande svart med orange ögonring och orange näbb.
Koltrast
En annan mindre vacker fågel som påminner om koltrasten är ju staren som också börjat ha flygga ungar nu. Tidigare i våras fotade jag även en stare som faktiskt såg ut att leta bo i en gammal asp - men kanske ville den bara ha en insektsmiddag?

Starar
Och ute på Missjö hade gässen - grågäss och vitkindade gäss - fått sina ungar. Foton från nationaldagen och på avstånd... blyga saker!

Kanadagäss
Grågäss
Som en liten avslutning på temat med blommor och bin - Rhodedendron och humlor.

Rhodedendrondalen i Maj är verkligen magisk
Har ni förresten tänkt på att humlor är olika arter och ser olika ut? Det har inte jag gjort innan! Nedan är några varianter.
Humlor
Hoppas ni njuter av sommaren!

lördag 20 juni 2015

Lite smått och gott

Vart ska man ens börja? Efter en intensiv månad av examensjobb och börja sommarvikariatet (för nionde året: det börjar bli lite konstigt med avtackning - speciellt med extra veckorna jag jobbar under resten av året). Under tiden har jag tagit mig tid att promenera och fotografera men tyvärr inte att fixa med bilderna och lägga upp dem här... Jag ska försöka göra mitt bästa att få med godbitarna och kommer nog blanda vilt mellan olika datum. Så först börjar jag med en blandad rad.

1) Steglits 2) Fasan 3) Svår bild men gulsparv? 4) rödhake 5) blåmes
Steglitserna är så himla vackra - så typiskt att jag inte fått se dem närmare nu när jag har en kamera som kan ta ordentliga bilder! Fasanen är en annan nemesis - de lyckas alltid undkomma, till och med denna gång så vägrade den visa fina sidan mot mig! Rödhaken poserade i evigheter tills jag tröttnade själv och gick hemma. Blåmesarna hade bestämt sig för att en sliten fladdermusholk var perfekt att föda upp sina ungar i. Det var ett ihärdigt flygande fram och tillbaka av mamma och pappa!

Grönfink, talgoxe, pilfink
Trots att knopparna redan brustit så var fågelbordet välbesökt när jag passerade - ett halvt dussin grönfinkar, samt några talgoxar och pilfinkar. Nedan följer några av mina favoritbilder. Några ni säkert sett tidigare i bloggen, men nu lyckades jag verkligen få bra foton.

En vacker vitkindad gås

Större hackspett
Blåmes
 Efter dessa skönheter kommer ett par lite mindre artistiska och lite mer informativa bilder. Först ut är den svartvita flugsnapparen. En mycket intressant herre - han kommer tidigare än honan till häckningsplatsen och hittar ett bra bo (de är förtjusta i fågelholkar). Dit charmar han sin tjej, gör henne med barn, och sen sticker han och hittar ett till bo, gör en ny tjej med barn som han sedan dumpar och återvänder till sin första dam och stannar där. En riktig gentleman, eller?

Svartvit flugsnappare, hane
Jag vet inte om trädkryparen är en mysigare pojkvän, men söt är den! Nedan kryper den dock på stenkanten till Strömmen och poserar. Jag tvärnitade min mamma mitt i steget så att hon inte skulle skrämma den! Hon tyckte nog min promenad var lite mer stanna-överallt...

Trädkrypare
Sen har jag äntligen lärt mig en ny fågel - på lätet!! Jag vet - chockerande. Gehör är ju inte min starka sida. Fick hjälp på denna av Robert som jag hastigt och lustigt mötte i Herrebro och han frågade om jag var Malin! Kul att man känns igen bara utifrån internet. Min beskrivning av "den lät jättestor och var pyttepytteliten" besvarades direkt av "Näktergal" och det hade han ju helt rätt i. Nedan hittar ni både sången (inspelad på hemvägen) och en bild på den lille killen. Eller tjejen? Jag antar fördomsfullt att bara herrarna sjunger.


Har jobbat på att få rätt fokus på fåglar i flykt och få skarpa bilder på vingarna också. Här är några bilder som jag fått på skrattmåsarna längs Strömmen.

Skrattmås
Längs Strömmen lyckades jag även få se en morgonpigg - och hungrig - skäggdopping på nära håll. Grymt vackra och konstiga på samma gång. (en av bilderna är från Missjö i skärgården, men men!)

Skäggdopping
En bild jag gärna fått riktigt bra är en förbipasserade skarv längs med Strömmen. Förra sommaren såg jag dem flera gånger på väg till jobbet, men den svepte förbi längre upp nära Femöresbron.

Skarv
Och på tal om Femöresbron - här kommer en fin bild på den också som avslutning.

Femöresbron, Norrköping